Mat och ny hage

Valparna växer för varje dag som hår och nu börjar även en hel del personlighet visa sig. Igår fick de en större hage eftersom de börjat leka allt mer och idag provade de mat för första gången, något som uppskattades väldigt mycket. 

Här kommer Valborg firas stillsamt för tidigt imorgon så beger jag mig till Heby för att se hur korningen går för Button och Texas ifrån förra kullen, ska bli spännande:)

Får jag lov att presentera Elvis-kullen!

Nu har de små underverken fått namn och tagit sina första enskilda fotografier, en milstolpe i deras liv. Att sedan nämnda fotografier resulterade i en något ojämn kvalitet kan skyllas på flera faktorer; dålig kamera, ännu sämre fotograf och mycket typiska aussievalpar (sjövilda och inte helt medgörliga)... All shook up satte sig käpprätt och stirrade när  den usla fotografen (jag) lät lustigt och avslutade stirrandet med ett skall och studs fram medan hardheaded woman bäddade ner sig mycket bestämt... Burnin love däremot var tvungen att ha lite moraliskt stöd för att vara tillräckligt still för att fastna på bild, något hon inte var ensam om i olika utsträckning.

Nu börjar det röra sig så smått i valplådan, de är mer medvetna om sin omvärld och verkar trivas i vardagsrummet där det är lite liv och rörelse, inspekterar nya föremål i valplådan och uppmärksammar alla besök i närheten av valplådan. Idag fick de vara lösa på en filt på golvet med mamma Smilla  medan den dagliga städningen av valplådan fixades, ett uppskattat tilltag som ledde till att en och annan valp smet iväg på egna äventyr. Husets treåring utnämnde även

Dirty daisies All shook up - hane

Dirty daisies Treat me nice - hane

Dirty daisies Jailhouse rock - hane

Dirty daisies Dont be cruel - hane

Dirty daisies Meanest girl in town - Tik

Dirty daisies Playing for keeps - hane

Dirty daisies Love me tender - hane

Dirty daisies Devil in disguise - tik

Dirty daisies Hardheaded woman - tik

Dirty daisies A thing called love - tik

Dirty daisies Burnin love - tik

Skryt och småungar

Imorgon får småttingarna flytta ut i vardagsrummet och leva mitt i flocken, de börjar bli dags och Smilla tycker att det räcker med exil i barnkammaren nu. Passar också på att skryta lite om ett äldre syskon idag som tävlat tillsammans med sin matte Cissi. Trixa (DD Dixie chick) och hennes matte tog hem klassvinst i lydnadsklass 2 med 179,5 poäng idag, bra jobbat! 

Två veckor...igår

Tiden rusar iväg, sötnosarna blev hela två veckor igår. Nu går de allihopa och ögonen har öppnats, utvecklingen går så fort. Nyss var de små hjälplösa pyren och snart är det ett gäng fullfjädrade hulliganer i valplådan:)

Igår passade vi också på att besöka en annan valplåda som innehåller lite äldre havanaisvalpar, ljuvliga och lekfulla. Men framför allt totalt orädda, hälsade och busade mer än gärna med vittra som tveksamt vågade sig fram. Hon vet ju att det brukar höra en sur mamma till valplådan också... Här hemma börjar smilla godkänna blickar in i valprummet, grindar och labbar har inte behövts eftersom både vittra och katten jade instinktivt hållt sig undan valprummet. Upptäckte ganska fort att smilla blev mer stressad över att ha en grind eftersom hon vill gå mellan valparna och resten av flocken som hon vill.

Ett ögonblick

Vid morgonens titta till/städ-runda i valplådan möttes jag av några plirande busar! Fyra valpar har öppnat ögonen och flera är på gång. Smilla passade på att knöla ner sig i lilla lådan och servera frukost, ingen känsla för storlek... Nu är det bara en tidsfråga innan det är full rulle i valplådan och jag blir gråhårig...

På ostadiga ben...

Dessa valpar fascinerar mig varje dag med sin framåtanda. I morse hittade jag en vilsen kille som i godan ro funderade på vad som hände, han hade nog åkt snålsjuts på mammas tutte ut ur lådan men tog den nya miljön och ensamheten med ro. Senare hittar jag en klurig tjej som försökte kravla upp på kanten i valplådan, det är action i dem fast de inte öppnat ögonen ännu och är så små än. Under de senaste dagarna har de också börjat stå upp och irrar omkring på ostadiga ben, så små men med massor av driv. De ligger gärna utspridda i valplådan istället för i en stor hög och verkar ha fördelat sig bra vid mat och vila för det är bara en fröken som har behövt någon extra stödmatning emellanåt. 

En vecka!

Tänk vad fort det går, valparna är redan en vecka och är bedårande. De äter och sover mest men ändå kan man inte se sig mätt på dem, de kravlar målmedvetet mot matbaren och sover i en stor hög. Smilla sköter sin stora familj med bravur men när de sover lugnt i en stor hög passar hon på att få lite extra kvalitetstid med sin flock. Vittra och katten håller sig respektfullt på avstånd från smillas tillhåll, de vet att Smilla är rädd om sina ungar och inkräktare straffas;)

Kväll i valplådan

Valparnas första vecka är snart avklarad och den har varit intensiv på många sätt. Lilla piraten kämpade tappert men fick somna in i måndags, ibland måste man ta svåra beslut som uppfödare men hon orkade inte mer och ibland är det helt enkelt inte meningen. Jag åkte till veterinären i måndags då hon fortfarande inte gick upp i vikt som hon borde och skrek hjärtskärande vid matning. Han tittade och lyssnade på henne, allt såg normalt ut men troligen var det något med matstrupen eller något annat invärtes som inte stod rätt till så jag beslutade att hon fick somna in. När jag såg lugnet i Smilla så insåg jag att jag tagit rätt beslut även om det känns tungt. 

Kvar i valplådan finns elva pigga valpar som äter och sover i harmoni med en nöjd mamma, fem tikar och sex hanar som alla är gudomliga. De kravlar envist omkring i jakten på mat och sover i en mysig hög, det bästa som finns måste vara att följa dessa underbara varelser från parning till vuxna individer. 

Vittra har blivit vuxen på köpet, min vilda tonåring som var tjuvaktig som en skata och studsade fram i tillvaron har fått ett lugn och ett fokus som värmer mattehjärtat. Hon hänger helst med mig och tackar inte nej till träning men låter vänligt bli maten vi har på bordet. Däremot blev hon överlycklig över en boll i rep och staket runt gräsmattan där hon normalt sett varit lös utan synliga gränser tidigare, eftermiddagen har innehållit otaliga rundor med bollen...

Valpkaos

När huset vänds upp och ner av ett helt gäng valpar är det inte ordning på någonting. De flesta äter och mår bra men en liten tik behöver extra hjälp just nu, så med maximal sömnbrist och dygnet runt-jour lever vi lite i ett valpvakum just nu. Men lite bilder åstadkommer vi i valphörnan i varje fall... 

Nybliven mamma!

Igår höll Smilla oss sysselsatt under kvällen. Tolv pigga valpar med bra storlek gjorde entré, min beställning på en mindre kull hörsammades inte. Det blev 4 blue merle-tikar, 2 svart trefärgade tikar, 2 blue merle-hanar och 4 svart trefärgade hanar, alla valpar har hellånga svansar och är naturligtvis söta som socker. Natten har varit lugnt, Smilla tar hand om sina valpar och lugnet har lagt sig.

Dygn 57

Det närmar sig sakta men säkert nu. Smilla tycker nog att fripassagerarna i magen är besvärliga vid det här laget med tanke på att hon stånkar och stönar när de tränar gymnastik i magen. Tempen svajar och hon bäddar i sin väldigt rosa valplåda så spänningen stiger här hemma. Allt är förberett och idag har vi genomgått ett riktigt styrkeprov, jag och Smilla. Efter ett besök på vågen med hjälp av mattes starka armar så kan det konstateras att min robusta men smidiga prinsessa har lagt på sig drygt 7 kg sedan parningen. Sådan herre, sådan hund brukar man ju säga och i vårt fall så stämmer nog det, båda två har en tendens att bli rejält runda vid dräktighet.(även om jag nöjer mig med en människovalp)

Dygn 52

Smilla sväller för varje dag som går, nu är det elva dagar kvar tills hon är beräknad och hon är HUNGRIG hela tiden och har moral som en ficktjuv. Allt ätbart som är i aussiehöjd (alla tänkbara höjder) riskerar att slukas av fröken Smilla som för övrigt spetsar öronen löjligt mycket om man nämner ordet "mat".... För varje dag som går sjunker mitt hopp om en liten, behändig kull med tanke på hennes tilltagande rondör. Men oavsett antal så hoppas jag att allt går bra och att det anländer ett gäng pigga valpar med mamma och pappas trevliga temperament. 

Måste ju också passa på att rapportera lite "skryt" om tidigare ungar, lilla Cherie (Indiana) har varit på ögonlysning och allt såg fint ut. En frisk och fin tjej som förhoppningsvis kommer ut och tävlar agility under sommaren tillsammans med matte. Billbo (John Wayne) har även han tagit ett kliv ut i stora världen, han genomgick godkänt prov todigare i vår och har nu påbörjat utbildningen till vårdhund på vårdhundsskolan med sin matte, en stabil och fin kille som tillsammans med matte gör framsteg hela tiden. Och Karma (Montana) har varit fotomodell, hon inte bara vallar och tränar för att bli räddningshund utan hon är snygg också. Alltid kul att se att hjärna och skönhet går att kombinera.