2 timmar och många diken senare...

Efter en lång dag i stallet så kopplar aussie primadonnan av med ett ben i hemmets lugna vrå.

Dagen har spenderats i stallet till Smillas stora glädje. Vi lurade med oss hästrädd granne med tillhörande dotter för en långpromenad i höstsolen med dottern på hästryggen, grannen skyddad bakom barnvagnen och mig till att manövrera sisådär 600 egensinniga kilon med en överlycklig aussie som mer än gärna ville vara biträdande sheriff och hålla ordning på kallblodet. Det betyder egentligen att Smilla mest snurrar omkring Sol så att hon håller sig nära mig (grimskaftet fyller inte den funktionen enligt Smilla), under hela vår promenad på två timmar arbetade hon hårt med sin egenuppfunna arbetsuppgift förutom när hon såg till att småhästarna vi passerade i hagarna verkligen stannade i hagarna och visade precis lagom mycket respekt för hennes flock eller när hon badade i varenda dike efter vägen.... Och ja, Smilla blir en aningens egensinnig och seg att ta kommandon när hon närmar sig löp...

Lycka är att lorta ner sig...

Smilla började dagen med att klä på sig finaste reflexvästen och åka till stallet. Finns det nåt roligare än att hålla ordning på bråkiga hästar (enligt Smilla) och röja runt i skogen när man är ute på ridtur? Hästarna delade kanske inte Smillas lycka när hon bestämde sig för att springa framför och bestämma tempot eller se till att de inte stack ut mulen utanför boxdörren... Så nu ligger det en blöt, skitig och mycket nöjd aussie och sover under bordet....

Aldrig får man ha nåt själv...

När valparna äntligen hade flyttat så trodde Smilla att hon skulle få ha benen för sig själv men ack så hon bedrog sig...

Eftersom det numera är tomt och öde i valplådan så är bloggen höststädad och omgjord med fokus på Smilla och hennes äventyr. Men självklart också med rapporter och bilder från hennes busfrön runt om i landet.

det kom bilder idag...

Johnny Cash

I dag kom det fina bilder på Willie Nelson och Johnny Cash från deras familjer.

Willie Nelson

Hank "Wille" Williams

Wille med sin familj

Idag har Smilla och jag vinkat av den siste killen som flyttat med sin familj. Det blev lite tomt här men Smilla och Tristan håller ställningarna på busfronten så lugnt och tyst är det knappast. Smilla planerar att fira sin barnfrihet med en heldag i stallet imorgon med att skrämma stallkatter och reta surhästen som tar alla chanser att visa precis vad hon anser om hundar, tur att Smilla är snabb i benen... Nu ser vi fram emot alla rapporter om duktiga och fina valpar från deras duktiga och fina familjer:)

Busfrön

partners in crime...

Hank "Wille" Williams är ensam valp i huset och tar till vara på varje sekund. Han busar med Tristan och Smilla, myser och jobbar hårt på att bli förste nappsamlare så jag är övertygad om att hans nya familj kommer att få fullt upp med att värja sig för hans charm och väl utvecklade tiggarfasoner... Det kommer att bli tomt när den siste ungen lämnar boet, vi har ju bott med ett gäng busar i 12 veckor nu även om jag tror att Smilla ser fram emot att få lite lugn och ro.

Tvvära kast mellan glädje och sorg.

Snart står Smilla i centrum igen, på lördag flyttar Hank till sin familj och Smilla blir ensam drottning på täppan igen. Hanks matte har redan startat en blogg där vi kan följa henne och Hank "Wille" Williams framgångar, länk finns här i bloggen. Jag hade tänkt att Dixie skulle ha bott kvar här hos oss men när Cissi ringde och letade valp så blev det i slutändan självklart att Dixie skulle bo där. Hon heter numera Trixa och kommer förhoppningsvis att visa framtassarna både på utställningar och i tävlingssammanhang ivrigt påhejade av mig och Smilla. Vid besiktningen visade det sig att Alan har ett litet blåsljud på hjärtat och vi remitterades till en specialist på området för att utreda om det var något som skulle växa bort eller påverka honom negativt. Efter besöket hos specialisten så har det visat sig att Alan lider av ett hjärtfel som kommer att påverka honom i framtiden så har jag tagit det tunga beslutet att låta honom somna in eftersom en aussie som inte orkar arbeta är en olycklig aussie. Det är varje hundägares ansvar att ta svåra beslut för hundens bästa och även om det känns tungt på en så vacker och framför allt trevlig hund som Alan är så vet jag att det är rätt beslut.

Smilla laddar för en hel del bus när hon är barnfri!

Garth har flyttat hemifrån...

Hank myser in sig i filten när han dricker vatten.

Garth passade på att busa i skogen innan han började den långa resan hem.

Det har varit en händelserik dag hittills. Garth har flyttat hemifrån och påbörjat hemresan till Göteborg med sin familj så vi önskar dem lycka till. Alan har varit till veterinären och efter det besöket har det konstaterats att han ska få åka till Uppsala och göra ultraljud för att kontrollera ett litet blåsljud på hjärtat. Hank har blivit bokad och ska bli agilitystjärna när han blir stor, han flyttar hemifrån om drygt en vecka så nu börjar det bli lite tomt i Smillas valplåda...

fyra nybadade yrväder

Vi avslutade dagen med bad, något som borde gjorts för flera dagar sen men fyrtio minuter senare och med fyra rena, fina valpar nerbäddade så undrade jag varför jag skjutit upp det för så jobbigt var det ju inte.

Först in i duschen var Hank och han tittade lite skeptiskt först på mig sedan stod han lugnt och drack lite vatten medan han blev badad och torkad som att det var något han gjorde varje dag, en riktig liten cool kille.

Näste valp in var Dixie som först protesterade till att parkeras i duschen för att sen övergå i tjurigt blängande medan hon blev ren, precis som hennes mamma alltid gjorde som liten. Hoppas hon inte får samma böjelse för dydiken som mamma bara...

Garth ansåg först att det var under hans värdighet att bli blöt men insåg snabbt att det var tvåbeningen som avgjorde vem som skulle bada och inte, när vi kom till torkningen blev han överlycklig, det var ju bara så mysigt att bli frotterad och klättrade glatt upp i mitt knä för att pussas och tacka för myset.

Alan studsade glatt in i badrummet, parkerades något mindre glatt i duschen och tyckte först att duschen var ganska läskig tills han upptäckte att det var ganska mysigt att bada ändå och när han blev torkad kröp han upp i knäet för att mysa. Synd bara att han kröp upp innan jag torkat klart så nu hänger badhanddukar och mina kläder på tork medan valparna sover gott med ren päls...

11 veckor

Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder...

Garth busar med mamma

Fyra lyckliga valpar på 11 veckor busar i mitt hus. De är glada, sociala och välkända i hela området för sin charm och glädje. Tänderna kliar, spring finns i benen och de växer precis som de ska. Veckans höjdpunkt var besöket i stallet enligt busarna, det var ju massor av spännande lukter och stora ytor att utforska....